Klass 1b, “Skynda, Skynda”

Klass 1b: Skynda, Skynda

Författare: Helena Bross

Illustratör: Christel Rönns

Jag är så superstolt över att fantastiska Helena Bross vill vara med i Kidsologis bokklubb med sin bok “ Skynda Skynda” som ingår i serien om klass 1b.

Här kommer Helenas supertips angående läsning. Helena har 30 års erfaranhet som lågstadielärare, så vem är inte bättre på att svara på Kidsologis frågor om läsning än Helena:

1.Vad tycker du har varit det roligaste med att skriva böckerna om "klass 1b"?

Det roligaste med att skriva böckerna om klass 1 b har varit att jag har kunnat använda mina erfarenheter från skolan. Jag har sett och förstått vad som är dramatik i barnens värld och det har jag velat skildra.

Varje dag i skolan var ett äventyr, spännande, roligt och ibland sorgligt. Jag har träffat så många barn som jag har tänkt på när jag har skapat karaktärerna i klass 1 b.

Det har hänt att barn har frågat mig om de barnen finns på riktigt och det tycker jag är ett gott betyg.

2. Vilka är dina fem bästa tips för att inspirera barn till läsning?

• Att vi själva läser och att våra barn då ser oss vuxna njuta av vår bok. För att om de ser oss läsa så kommer de sannolikt vilja göra det också. Barn vill ju göra det vi vuxna gör.

• Att läsa högt och ofta för våra barn. Hitta en lugn och skön läshörna där ni kan läsa tillsammans. Att läsa högt berikar våra barns ordförråd.

• Fortsätt att läsa högt även när barnen har lärt sig läsa. Då de böckerna som våra barn då läser är oftast inte de samma som vi läser för våra barn.

• För att våra barn ska lära sig att läsa behöver vi öva. Precis som med allt annat som måste vi öva för att bli bra på det. Det krävs mycket koncentration från våra barn så underlättar om våra barn är pigga och glada när vi läser med dem. Man kan läsa växelvis, vi läser varannan sida tillsammans med våra barn.

• När våra barn har lärt sig att läsa och läser lite bättre kan vi börja att läsa inledningen av en bok för att fånga våra barns intresse. När våra barn är intresserade så brukar de vilja fortsätta att läsa.

3. Med din långa erfarenhet som lågstadielärare, finns det någon ålder du tycker man som förälder bör se om det finns något hinder för varför ens barn inte läser?

En del barn blir självmant intresserade av bokstäver och text. De kanske lär sig att känna igen sitt namn och frågar vad olika bokstäver heter. De kanske frågar om skyltar och vad det står i böcker.

Barn brukar också spontant tycka att det är roligt med rim och ramsor. De förstår kanske själva hur man gör när man rimmar.

När barnet är omkring fem-sex år brukar det här intresset har visat sig. Om det inte gör det kan man behöva bli uppmärksam. En varningssignal är om barnet är helt ointresserad av böcker och högläsning.

Högläsning är en viktig inkörsport till läsning, barnet förstår att det finns något spännande i böckerna.

Det är förstås jättebra att försöka stimulera barnets språkliga medvetenhet med tex rim och ramsor och högläsning, kanske magnetbokstäver på kylskåpet, skriva familjemedlemmarnas namn på lappar, lyssna efter vilket ljud man hör först i ett ord.

En del barn behöver stimuleras på ett lekfullt sätt för att komma underfund om hur det här med bokstäverna fungerar.

När barn frågar om bokstäver ska man tala om tala om både vad bokstaven heter och hur den låter. Tex om bokstaven K: Det här är ett ”KÅ” och den låter K.

Barnet som ska lära sig läsa måste kunna urskilja att språket består av olika ljud. Varje ord är en räcka med ljud och om man inte uppfattar dessa ljud och kan särskilja dem från varandra, har man ingen nytta av bokstäverna.

Och så måste man lära sig alla dessa krumelurer som är bokstäverna och koppla dem till olika ljud. Det är en avancerad process i det lilla barnets hjärna.

När barnet börjar skolan ska man absolut vara uppmärksam på om det verkar gå trögt med läsinlärningen. Ta kontakt med skolan och be om samtal.

Ett problem är att det ibland får gå alldeles för lång tid innan skolan gör en ordentlig utredning. Man ska inte vänta för länge. När barnet kommer upp i mellanstadiet blir med mycket mer text och då är det lätt att halka efter.

Om någon av föräldrarna har dyslexi / läs-och skrivsvårigheter i släkten ska man vara extra uppmärksam. Det finns en ärftlighet.

Jag tycker att alla skolor/förskolor borde kolla barnens språkliga medvetenhet när de är sex år och sätta in träning under förskoleåret för dem som har lite svårt. Då får barnen förhoppningsvis en lite knuff i rätt riktning och slipper kanske misslyckas med läsinlärningen. Ett barn som upptäcker att de halkar efter de andra vill ofta undvika länsningen, och det är inte bra, det blir lätt en ond cirkel.

4. Vad kommer härnäst? Blir det Axel och Omar eller Klass 1b?

Det kommer snart en bok i serien om klass 1 b. Den heter En egen häst. I höst kommer en ny Axel och Omar-bok, den heter Finaste skolgården.

En lite bearbetat version av Kul med bokstäver kommer också, men jag vet inte riktigt när. Och så en bokstavs- och pysselbok med Axel och Omar.

5. Hur lyckas man bibehålla läslusten hos barn ända upp i tonåren?

• Man kan ha en bokcirkel med sitt barn. Att man tillsammans läser samma bok och sedan pratar om den. Ett bra sätt att få reda på vad våra barn tänker

• Det finns många böcker idag som även finns som film. Läs boken först och se sen filmen. Diskutera vad som skilde sig mellan boken och filmen, vilken var bäst……

6.Sist men inte minst, vad skulle du vilja säga till barnen som faktiskt har det lite tufft med att lära sig att läsa och vad kan vi som föräldrar göra för att hjälpa till?

Jag vill säga till både barn och föräldrar att absolut inte ge upp även om det är trögt med läsningen. Föräldrarnas roll är att stötta och kräva hjälp och att stötta barnets starka sidor. Det är viktigt att barnet har ett självförtroende.

Barnen behöver få veta att det här med att ha svårt med läsning inte alls har med begåvning eller intelligens att göra. Många framgångsrika människor har dyslexi.